Polisskräck

Jag är så sjukt sugen på något sött och sliskigt. Det skulle vara underbart med en kladdkaka, bara snabbt i micron sådär. Men jag vill inte gå ut till korridorsköket för där sitter massa poliser, eller bliviade poliser i alla fall.

Jag är alltid hemma när de är här och jobbar med sitt grupparbete. Och jag är alltid ute i köket där jag värmer mat, lagar mat eller diskar. Det är ingen annan granne som är hemma, utan det är bara jag. Alltid bara jag. De måste ju tro att jag inte har något liv, att jag bara sitter på mitt rum och äter dagarna i ända.

Jag vill inte spä på deras tro genom att baka en kladdkaka. Jag vill inte heller fresta dem med kladdkaksdoften heller för det känns elakt. För jag tänker ju inte bjuda. Därför sitter jag nu här på mitt rum och knaprar Rågfras för det var inget jag behövde hämta i köket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
img{ border: 0px; }