Svartsjuka
Min träningspartner frågade mig för ett tag sedan om jag är en person som blir svartsjuk.
Moa: Näe, varför skulle jag vara svartsjuk?
Kompis: Kunde väl tro det. Typiskt dig att svara så. Varför ska jag vara bitter, varför ska jag vara ledsen, varför ska jag vara svartsjuk? Du lever i ju i ett solsken...
Moa: Hihi, mmm precis!
Moa: Men så här då... Om jag skulle vara tillsammans med en kille och han skulle umgås med en tjejkompis eller så... Jag har ju liksom inget att vara svartsjuk över. För jag vet ju att jag ändå är den bästa. Hahahaa!
Kompis: Så han kan bara byta ner sig alltså. Ja, du har ju då inte dåligt självförtroende i alla fall.
Nu ska vi strax iväg och kötta rygg! Eller han ska kötta och jag ska ta det lilla lugna... Tror jag har en förkylning på G.
Chins ska i alla fall tränas. Det är en himla kul övning då man känner sig lätt och klarar en mer än vad man trott. Fast oftast känner jag mig tung som bly och orkar inte alls många... Så för mig är det lite av en hatövning. Men det ska det bli ändring på!
Kommentarer
Trackback
