Träning är som värsta dundermedicinen
Tentan blev ju ingen succé kan jag ju säga. Eller det var ju egentligen två tentor. Biokemi och organisk kemi. Organisk kemi som jag trodde jag kunde failade jag på. Tentan kändes mycket svårare än de gamla tentorna jag övat på.
Biotentan kändes ändå ganska enkel, det var bara det att jag inte kunde det. Mja... Så kan det gå.
Såhär såg jag ut när jag kom hem. Tröttast i världen. Mina ögon sved och jag fick lägga all energi på att hålla upp ögonlocken. Så jag kröp ner i sängen och tänkte sova en timma...
Men sen så lyckades jag snooza en hel timma, så jag sov i två timmar. Var tröttade än döden då jag masade mig upp. Ögonen sved fortfarande och mina ben bar mig knappt till köket. Något vidare humör hade jag inte heller.
Hade planerat att gå på core och stepdance, men beslutade mig för att skippa core och tänkte skita i stepen också. Men då kom jag att tänka på att jag alltid mår mycket bättre efter träningen. Så med tunga steg tog jag mig till IKSU för ett danspass.
Och jamenvisst! Nu är jag mycket piggare och gladare! Är fortfarande trött, men på ett helt annat sätt.
Är så grymt tacksam över mig själv. Att jag tog det där klivet ut i snön och styrde stegen mot IKSU. Kvällen blev ju räddad!
Kommentarer
Trackback
