Fler bilder från Zanzibar... Där var jag i slutet av mars med mina två vänner Julia och Susanna efter vårt volontärarbete i Malawi.

Fler bilder från Stenstaden! Gillar stan väldigt mycket, men jag vill ändå inte tillbaka. Stan är så himla liten så det känns som om jag har sett allt. Men om jag skulle få resan gratis skulle jag inte tacka nej.

Då vår safari var slut åkte vi tillbaka till Dar es Salaam för att ta en färja över till Zanzibar, "Det nya Thailand". Vi började med att utforska Stone Town. Bilderna är både från min kamera och från Julias.

Vår andra dag på safari spenderade vi i Ngorongorokratern. Det var sjukt många djur, nästan som att vara på zoo. Det är alltså i Tanzania vi befinner oss i.

I norra Tanzania, från staden Arusha, åkte vi på en två-dagarssafari. Första dagen spenderade vi i Lake Manyara och här är bilder därifrån:

Då vi anlände till Tanzania stannade vi först i Dar es Salaam ett par dagar. Sedan åkte vi vidare norrut till staden Moshi där det var bra förutsättningar för att se Kilimanjaro som är Afrikas högsta berg. Då vi sett berget åkte vi vidare till Arusha som är safaristaden.

Vi var nämligen två vändor i den stora staden...

Jag har extremt många bilder så det kommer bli många inlägg med bilder från Tanzania. Bara om Dar es Saalam (Tanzanias största stad) blir det två.

Kring första veckan i mars åkte Julia, Susanna och jag till Zambia. Vi började med huvudstaden, Lusaka, där vi i stort sett bara fixade visum till nästa resemål - Tanzania. Efter Lusaka åkte vi till Victoriafallen som var vårt första mål på resan (och det enda målet i Zambia).

Fortsätter med bilder. Det går ju så sjukt snabbt att ladda upp bilder, bara ett få sekunder. Det är grejer det jämfört med 30 minuter som det var i Malawi. Jag blir ju så bortskämd här i Sverige alltså...

Min braiga värdfamilj flyttade till ett nytt hus sista dagen jag bodde hos dem. Eller de flyttade söndagen den 3:e april och jag åkte tidigt, tidigt på måndagen. Så jag hann sova i det nya huset! Häftigt, för jag har aldrig flyttat förr. Jag har alltid bott i samma gula trähus. Bodde ju i och för sig en månad i NZ, sex månader i detta hus och så bor jag även med min pojkvän här i Sverige men jag har aldrig flyttat mina grejer från gulhuset, alltså har jag aldrig flyttat tidigare.
 

Då jag fyllde år, den 31:a mars, bodde jag i Malawi med Malawis bästa familj. Den var en skitbra dag och jag sammanfattar den nog bäst med ett bildregn.

Igår kom vi hem till Sverige. Det kändes liksom "jaså". Grått och tråkigt. Det var så klart roligt att träffa familjen, pojkvän, släkt och hunden och äta god mat som jag saknat så himla mycket. Ändå känns det lite tråkigt. Här är allt som vanligt och det känns som om tiden i stort sett stått still.

Nu är jag hemma i Malawi och det känns så himla bra. Min familj här är så underbart snälla och jag börjar få separationsångest. Lill-Joel är så förbaskat söt så jag nästan smälter...

I alla fall så har Julia, Susanna och jag varit runt och rest i Zambia och Tanzania. Internet är tyvärr för långsamt för att ladda upp bilder och jag kan inte berätta allt som hänt nu, jag har för lite tid för det. Vi har varit på resande fot i en månad så det har hänt en hel del.

I Zambia tittade vi förbi Victoriafallen och det var ju häftigt. I Tanzania var vi i storstan Dar es Salaam som var väldigt modern, vi kikade på Kilimanjaro och så badade vi i indiska oceanen på Zanzibar. Vi var också på safari där vi såg elefanter, buffalo, gnuer, lejon, giraffer, zebror, noshörningar med mera.


Imorgon är det min födelsedag och då ska Julia, Susanna och jag gå på stan och inhandla det sista som vi vill ta med oss hem till Sverige. Sedan blir det tårta hemma hos min familj. Jag ska göra en vanlig tårta med banan, hallonsylt, vaniljkräm och grädde. Min familj har aldrig ätit något sådant så det ska bli kul.

De sista dagarna här kommer vi fylla ut med packning, besök på BAHASI och sånt. Min familj ska visst flytta på fredag också, så då flyttar jag väl med då antar jag. Vi är ganska många i huset nu för min värdmammas syster har fött barn och bor där nu en tid. Flytten blir väldigt enkel för min del då jag redan har alla mina saker packade i väskor.

På måndagmorgon tar vi en buss till huvudstaden Lilongwe där vi sover en natt för att sedan ta flyget hem till Sverige på tisdag. Resan tar 24 timmar och jag borde vara hemma i huset och krama min hund onsdag eftermiddag/kväll. Känns bra.

Fredag: Middagen/festen med de japanska volontärerna var trevliga. Det var även tre tyska volontärer och en man från Pakistan. Så det var ganska internationellt. Från AYISE var vi tre svenskar, (jag, Julia och Anna Klara), en korean (Youjoung) och hennes finska pojkvän.

 

Lördag: På förmiddagen var det Official opening of the school building. Alltså på BAHASI. Det skulle starta kl 9, men nu är vi ju i Malawi så det blev 10.30 istället. Lite surt bara för de som kommer i tid, till exempel min värdpappa som höll i the opening prayer. Utöver starttiden gick allt bra. Julia och jag höll ett vackert tacktal, både på engelska och chichewa vilket var uppskattat. Många kan engelska här, men långt ifrån alla. Engelskan är särskilt dålig bland de fattigare kretsarna, alltså typ alla som har med BAHASI att göra.

 

På kvällen hade vi internationella volontärer en fest för våra vänner på AYISE. Länder vi representerade då var Sverige, Sydkorea, Japan, Italien, Belgien och Malawi. Vi åt grillat kött, grillad korv (som min värdmammas kusin gjort), grillad aubergin, tzatziki, guacamole, bröd, vitkålssallad, rissallad, popcorn, nötter och kladdkaka. Vi hade musik och många dansade. Så det var ju en trevlig kväll det. Tyvärr så gick min och Julias ”hemeskort” hem innan vi ville hem, så det blev att sova över på AYISE.

 

Söndag: Vaknade 10.30, så det var nog bra att jag inte sov hemma för då hade jag vaknat senast 7 av allt oväsen. Ja, hela den dagen var bara en slöardag.

 

Och nu är det inte länge kvar. Det känns väldigt konstigt och sorgligt men ändå bra. Jag känner mig nöjd och stolt över min tid här i Malawi men det kommer blir skönt att komma hem och träffa nära, kära och äta god mat.

 

Jag kommer sakna värmen, att göra sitt eget schema, lugnet, frukten, nötterna och min värdfamilj. Det är kanske sista gången jag kommer träffa dessa fina människor.

 

Jag kommer inte sakna regnet, malawisk mat, Malawi time (African time) och människor jag inte känner som bara pratar med mig för att jag är vit.

 

Med idag, torsdag, är det tre dagar kvar. Shit! Sedan är det resa som gäller. Vi kommer som tur var tillbaka runt min födelsedag, 31 mars, för att samla nya krafter, packa väskorna och säga hejdå en gång för alla.

 

 

För övrigt så har vi gett i uppdrag till en snickare att göra 50 stolar till BAHASI. Tyvärr har priset för timmer gått upp, så stolarna kommer kosta 800 kwacha istället för 700. Typiskt. Men jaja.

 

Igår tänkte jag tanken att stolar kanske inte är så nödvändigt i alla fall, vi kanske kan lägga pengarna på någonting annat i stället. Men tänk egentligen så hemskt det hade varit om BAHASI hade varit i Sverige. Cirka 50 barn under fem år och en lärare i ett klassrum. Alla barnen sitter på golvet, de har inga leksaker, ingen elektricitet, inget rinnande vatten... Ja, det enda de har är några teckningar som hänger på väggarna. Klart ungarna ska ha stolar!

 

Det går inte riktigt att föreställa sig det i Sverige, för det skulle aldrig hända.

 

På lördag går vårt volontärkontrakt ut och dagen därpå åker jag, Julia och Susanna ut på äventyr. Jag har försökt rita vår resrutt, men den är långt ifrån exakt.

Vi startar i Malawi, Blantyre och åker norrut till huvudstaden, Lilongwe.
Därifrån åker vi till Zambias huvudstad Lusaka.
Från Lusaka fortsätter vi ner till Livingstone där Victoriafallen är.
Efter det att vi sett allt vatten blir det att resa tillbaka till Lusaka och en bit norrut där vi förhoppningsvis hoppar på ett tåg som tar oss till Dar Es Salaam (Tanzanias huvudstad).
I Tanzania har vi tre mål. Kilimanjaro, Ngorongoro och Zanzibar




Jag har dock inte ritat hemresan. Då blir det buss från Dar Es Salaam till Blantyre. I Blantyre ska vi stanna några dagar för att säga hejdå till alla innan vi åker till Sverige.


Det här betyder då att jag förmodligen inte kommer ha tillgång till internet under mars månad.
Bara så ni vet.

Kan fortfarande inte ladda upp bilder. BAHASI ser i alla fall skitafint ut och vi är så stolta. Dessutom har de nu en skylt nere vid vägen så att folk hittar till BAHASI och på den står det även PeaceWorks Sweden. Coolt va!?

Idag ska Julia och jag gå till olika snickare och kolla priser på stolar. Barnen sitter ju nu på cementgolvet, vilket visserligen är bättre än jordgolv som det var tidigare, men stolar vore ju liksom bra att ha. Plaststolar kostar 450 kwacha och trästolar 950-1000 kwacha (cirka 57-47 SEK). Vi har för tillfället cirka 30 000 kwacha så om ni kan räkna så förstår ni att det är omöjligt att alla 106 barn får sig en stol. Ja, men vi ska i alla fall gå och höra lite mer om priserna ifall vi hittar något billigare. Plaststolar har vi slutat ut eftersom trä håller längre och blir billigare i längden.


Ikväll ska vi på fest med japanska volontärer, imorgon blir det BAHASI och sen ska vi ha bbq och fest här på AYISE.

---

Update.
Vi har träffat en snickare nu och vi fick priset 700 kwacha per stol vilket är cirka 33-34 SEK. Dessutom har vi 35 200 kwacha kvar och inte 30 000. Det betyder att vi har råd med 50 stolar.

Känner du att du vill stödja de föräldralösa och utsatta barnen, 1-5 år gamla, med en stol eller två så skriv en kommentar här så får du mer information (om du inte redan har informationen hur du ska gå tillväga sedan tidigare).


Jag tänkte ha en söt bild på BAHASI-barnen här, men det går fortfarande inte att ladda upp bilder...

Nu är det visst min tur att ha dålig mage. Igår sprang jag 11 gånger till toaletten, men idag är jag bara uppe i fyra. Så det går ju mot bättringsvägen. Magen är uppsvullen så det ser ut som om jag är gravid... Kul.


BAHASI går framåt. Går tyvärr inte ladda upp bilder, men byggnanden är målad och ser jättefin ut. På lördag ska vi ha official opening of the school building och då ska vi (Julia och jag) även tacka för oss. Det är ju bara en och en halv vecka kvar av volontärtiden nu.

Om jag mår bättre senare i veckan ska vi försöka inhandla stolar till barnen. Jag tror inte vi har råd med 106 (en till varje barn), men 50 stolar kanske går så de åtminstone får stolar i ett av klassrummen.

Läs på Julias blogg om ni är intresserade av gårdagen och BAHASI. Jag orkar inte med att skriva om det...


I alla fall så fick jag jättegod lunch idag! En kycklingklubba, friterad potatis (som inte var överdrivet oljig), slemmiga grönsaker (som var helt okej) och så tog jag mig en tomat till det. Själva äter de aldrig färska grönsaker bara så där. Men det bästa av allt var att medan jag åt min lunch gjorde Gibson fruktsallad av ananas, papaya, mango och passionsfrukt. Helt sjukt gott! Och jag blev så himla glad att han tog intiativ till det. De hade aldrig ätit fruktsallad innan jag kom till familjen.

Sen så sa han att han inte vill att jag ska åka hem och att han alltid kommer tänka på mig då han ser frukt. Det var så fint och jag kommer sakna honom också. Så jag sa att när jag är hemma kommer jag säga "Oh, I'm tired of chewing" och så kommer jag tänka på honom. Han säger ofta så då vi äter. Han blir nästan aldrig mätt, bara trött på att tugga maten. Ja, han blev i alla fall glad och tyckte det var roligt att jag ska säga det. Haha



Och så kommer jag ju sakna min lilla Joel. Massor.