En dag då jag gick i mina egna tankar och handlade på Konsum hälsade en man på mig. Jag log och hälsade tillbaka utan att veta vem det var. Då jag gick vidare så sa han att jag skulle hälsa till min pojkvän eftersom de jobbar på samma ställe. Jag sa ”Visst, det ska jag göra” och så gick jag till linfröna utan att fråga vad han hette. Då jag kom hem till Micke sa jag att det var någon som hälsat.

Micke: Vem var det då?

Moa: Det vet jag inte, men det var någon från ditt jobb.

Micke: Men hur såg han ut då?

Moa: Han såg väl normal ut.

Micke: Suck.

Moa: Mja, hårfärgen var lite åt det orange-röda hållet.

Micke: Det finns ingen som har den hårfärgen.

Moa: Mhm, men då var det nog ganska ljust då och så var jobbjackan orange.

Micke: Det är bara en som har orange jacka och han kan det inte ha varit.

Moa: Jaha, men då var nog jackan gul.

Micke: Åååh…

Jag hoppas jag aldrig behöver vittna.