Mina dagar slutar alltid med att jag sitter och tänker på Malawi. Det spelar ingen roll vad jag gör, tankarna kommer alltid.

 

Idag har jag haft en väldigt rolig dag med plugg, laserdome, middagsbuffé och inflytningsfest. Laserdome var grymt kul, men sen började jag tänka på hur sjukt det egentligen är. Där sprang vi runt i en mörk lokal och försökte skjuta så många som möjligt från andra laget då det någon annanstans i världen är familjer som splittras i krig och folk måste fly.

 

Tror dock jag var den enda med den tanken... Det var ju ändå en kul grej att göra, men jag börjar nästan må illa då jag tänker på det på det sättet. Det är en så sjuk värld vi lever i att jag blir mörkrädd.

 

Den där middagsbuffén var grymt god och det slutade med att jag hade fyra tallrikar framför mig. Åt som om jag inte sett mat förr. Och det är ju också helt snurrigt. Där sitter jag och vräker i mig när det är så många människor så jag inte ens kan räkna dem som svälter.

 

Hela denna dag kostade dessutom ganska mycket pengar med laserdome, ett par jeans, nytt IKSU-kort och middagsbuffé. Sådana där pengaslöseridagar mår jag verkligen inte bra av heller. Allt känns bara så himla dumt. Jag anser att jag är en fattig student, men ändå är jag bland dom rikaste i världen. Tänk vad många som inte ens skulle kunna drömma om att spendera så mycket pengar på en dag. Men värsta tanken av alla, tänk vad mycket nytta dessa pengar hade kunnat göra i till exempel Malawi istället för att slösas bort på något helt oväsentligt. 

 

 

 

Bara en sådan där sak som att jag satt i skolan och pluggade på morgonen. Så sjukt många människor som önskar sig en utbildning mest av allt i livet och aldrig får den möjlighetet. 

 

 

 

 

Ja, men tillbaka till Malawi. Allt slutar alltid med att jag tänker på min Malawifamilj och på tiden jag tillbringade där. Det enda jag vill just nu är att åka tillbaka. Dagar som idag gör mig bara less på samhället jag lever i och jag vill bara härifrån.