På mitt bröllop vill jag också att folk ska kasta pengar
På lördagmorgon gick Julia och jag till kontoret för att kunna använda internet, men det var strömavbrott = inget internet. Så då gick vi hem till Julia istället och åt upp äppelpajen som blivit över. Efter lunchen hemma hos mig följde jag med min värdmamma på bröllop. Vi var där i cirka två timmar och satt mest ner medan det spelades musik och pratades chichewa. Men vi fick även dansa fram och kasta pengar på brudparet. Man gör så här, så det var bara hänga på.
På kvällen sov Julia över hos mig. Vi hade även en pastorskompis till pastorn (min värdpappa) på sovbesök. Han var dock lite konstig. Han var väldigt "Gudlig" och bad världens längsta bordsbön och var liksom mer "Praise the Lord-blabla bla" hela tiden. Samtidigt var han sliskig och obehaglig. En märklig man.
Igår, söndag, hade Julia och jag en slödag. Vi åt muffins, såg Lejonkungen och satt bara och slöade. Skönt.

Här kastar vi pengar på brudparet. Jag var den enda vita där, så det kändes som om folk tittade mer på mig än på brudparet.
SWEDEN
Det är väldigt dåligt att det ska behöva vara så. Att vi ska följa med som några slags "skyltdockor" för att malawierna ska bli betrodda.
I alla fall så gick det inte bra för oss. De vi skulle prata med på företagen var inte där så vi måste återkomma någon annan gång.
När vi åkte hem såg vi en man med SWEDEN-tröja på minibusstaionen. Jag tog kort på honom och han blev glad.

Uppdatering: BAHASI
Förhoppningsvis börjar arbetet med att fixa golv och väggar till veckan.

Jag är inget djur på ZOO!
Idag åkte Julia och jag med BAHASI-gubbarna för att köpa river sand. Sanden behövs för att fixa väggarna i köket och toaletterna. Förra veckan köpte vi plåt och annat som också behövs. Det känns bra att det händer något och bilder kommer!
Vi vandrade senare till AYISE Youth Centre där skolorna i här i Bangwe hade Education Day. Det var flera hundra barn där och jag träffade Vic (sexåringen i min familj). Vi var hungriga så vi satte oss ner på marken bredvid lärarna från min skola. Barn flockades runt oss så en av lärarna gick runt med en tom vattenflaska och schasade i väg dem. Tyvärr gick lärarna i väg och då kom ju alla barn ännu närmare. Det kändes som om vi var djur på Zoo (fast utan galler). Barnen bara glor, vissa pekar, pratar på chichewa, skrattar och vissa till och med tar på oss. Inte kul alls. Julia fick dessutom stenar på sig, någon slängde något blött på hennes rygg och drog i hennes hår. Mig petade de mest på, till exempel på min rumpa.
Ibland vill man då bara hem.
Svenskar på TV

Henke Larsson

Zlatan Ibrahimovic
Och sist, men absolut inte minst...

Magnus Samuelsson
Magnus Samuelsson var väl lite otippad, men min familj gillar att titta på gamla avsnitt av Världens starkaste man.
Julia och jag...
Julia och jag bestämde oss för att stanna hemma i fredags medan de andra åkte till Blantyre för en utekväll. Jag gick till Julia där vi rostade nötter. Sen var det dags för middag. Det är inte den bästa maten hos Julia måste jag säga. Vi fick nsima, pasta i tomat- och löksås, benbitar i tomat- och löksås, fisk i tomat-och löksås och oljig sallad i tomat- och löksås. Efterrätten var i alla fall bra – vattenmelon. Efter maten gick vi in på Julias rum och smaskade i oss choklad från Sverige.
Tänkte ta sovmorgon på lördag, men familjen går ju upp så himla tidigt och väggarna är ju minimaltunna så jag hör ju allt oväsen. Vaknade före sju, men gick inte upp förrän halv åtta. Julia kom förbi och jag åt frukost och sen åkte mina värdföräldrar bort. Vi följde med Gibbe och de två barnen i familjen till marknaden. Jag bar lillpojken på ryggen hela vägen och så ska jag även bära mina egna barn i framtiden. Skitpraktiskt ju. Bara vira runt lite tyg och vips så sitter ungen fast. Hemma igen skalade vi jordnötter med Gibbes kompis Happy och sen åt vi lunch. Det blev friterad potatis, spagetti, kyckling med vitlökssmak och färsk vitkålssallad. Gott var det! Mango och banan till efterrätt var ju också hur gott som helst. Efter maten låg vi mätta och supertrött och degade i soffan. Då vi piggnade till tränade vi lite lätt på golvet med Gibbe och Happy. Träningen skapade lite mer plats i magen så då rostade vi nötterna som vi skalat. Vi åt även mango igen. Julia hade då varit hos mig i åtta timmar, så då gick vi till Julias hus. Jag stannade inte så länge, men jag hann få i mig både muffins och chokladkaka. Hemma fick jag resterna från lunchen till middag och papaya till efterrätt.
Julia och jag hela helgen. Även idag.
Sockerlandet
Jag satt och pratade med han som lagar mat i huset för någon dag sen. Han frågade om vi hade en sockerfabrik i Sverige. "Njä, det tror jag jag inte", svarade jag. "Bra, för det hade nog gått dåligt för den fabriken. Den hade nog gått i konkurs", sa han då. Sen fortsatte det:
-Om jag kommer till Sverige, måste jag dricka te utan socker då?
- Nä, vi brukar alltid ha socker framme ifall någon vill ha.
- Åh, vad bra för jag kan inte dricka te utan socker.
Jag köpte havregryn för några veckor sedan för att kunna göra chokladbollar. Någon dag senare då alla var i kyrkan gjorde jag min egen gröt! Hur gott som helst. Nu är det bara det att familjen har börjat koka den åt mig. Och eftersom jag befinner mig i Sockerlandet så används det socker i stället för salt. Jaja, det går att äta i alla fall.

Den här gröten gjorde jag själv, så den är sockerfri.
Åtta veckor i Malawi
Jag och Julia gick sen till AYISE Youth Centre, för min skola (Bright Era) sa att de skulle vara där hela fredagen och de ville att jag skulle komma dit. Men näe, så var visst inte fallet. Då vi kommer dit är stället folktomt. Kul. Det är ganska långt att gå och varmt var det också. Vi åt i alla fall upp vår lunch vi hade med oss och sen började vi gå hem. Vi hade tur för en bil med en en främmande gubbe i stannade och frågade vart vi skulle. "Namiyango", sa vi. Han skulle också dit, så vi hoppade in. Bilen skramlade som om allt var löst och det fanns så klart inga bälten. Men vi kom fram levande, så det gick ju bra.
Min mamma har alltid sagt att man inte ska åka bil med någon man inte känner. Men man behöver inte alltid göra som sin mamma säger.
I mitt hus
Jag har inte ens följt med till kyrkan än. Ska nog försöka slingra mig ur kyrkbesöket på söndag också...

Regn + jordvägar = lervälling!
Ett tips är att läsa Julias blogg. Hon skriver så utförligt vad vi gör på dagarna. Själv orkar jag inte det...
(Nu är visst internet så segt att det inte går att länka till Julia, men ni borde finna en annan länk till henns blogg lite längre ner i vänsterspalten)
Men lägg av med att fritera maten då!
Igår åkte jag och Julia till Shoprite (typ ICA Maxi + att det är andra affärer runt omkring). Vi köpte en mapp och lite annat för att kunna hålla reda på alla papper om Bahasi. Vi vill ha full koll på ekonomin, så vi måste ha någonstans att förvara kvitton etc. Då jag är med Julia slutar det alltid med att vi köper något gott. Igår blev det Snickers och idag blev det en chokladmuffin. Vi satte oss på en handikapparkering och åt upp vårt fika och då kommer min värdpappa, pastorn, förbi. Mja, det var en lustig situation. Där satt vi på marken och gluffsade och han kom just ut från banken finklädd i kostym.
Nu har Julia och jag kommit överens om att inte köpa mer gottigottgott. Det är nog en bra idé. Då jag kom hem för lunch idag så fick jag höra ”Oh, you are getting fat”.
African albino
Då jag kom hem till middagen tog jag ut flätorna och familjen undrad varför:
F: What is happening here?
Jag: I don't like the braids. I think I look like an african albino with them and this dress. I want to be a Swedish girl again!

Gaaah! Never again!
Cape Maclear

Det går inte att ha för mycket last i detta land...

Baobab-träd

Fisk-bbq på stranden

Snorkling

Om man tittar noga ser man de blå akvariefiskarna i vattnet

Jag är i Afriiiikaaa!
Tjuvar och banditer!
Vattentunnorna är ganska dyra och bra att ha. Då vi har vatten fyller vi tunnorna så det inte blir skrik och panik då vi inte har vatten.
Dessutom var det någon som stal Julias plånbok och Albertinas (volontär från Italien) medicin på en busstaion, men de hade väldigt tur och fick tillbaka allt.
TomatMoa
Min rygg ser ut som om den skulle kunna lysa upp ett mörk rum med ett mysrött sken. Cancervarning känner jag... Usch då. Ändå änväde jag skolskyddsfaktor 50 och 85+ på överkroppen och 30 på benen. Men så är det om man är albinoblek som jag.
Hemma är det snö och här känns det som om jag är i en ugn
Jag mår bra, förutom att jag har fulla huvudet med snor. Men de flesta volontärer här är sjuka nu... Imorgon sticker vi till sjön igen, Cape Maclear. Ska bli härligt att sola och bada igen.
Det är vaaarmt. Sjukt varmt.
Helg, helg, helg
Fredag: Med en handväska fylld med kamera, telefon, pengar, nässpray, Ibumetin, diarrétabletter och halstabletter var jag redo att gå på middag och konsert. Middagen var stark men god. Konserten var mindre bra för Susannas kamera blev stulen så vi åkte hem innan det riktiga bandet började spela. Ändå var klockan 23.45 då. Från AYISE tänkte jag och Julia att en vakt kunde följa oss hem till våra familjer, men de ville inte för de sa att det var så osäkert att gå på natten. Jaja, då var det bara sova i samma kläder och smink på kontoret då.
Lördag: Gick hem före 7 på morgonen och då var alla uppe och vi hade främmande. Jises! Pappa min hade trivts bra här, men deras dygnsrytm passar inte riktigt mig. Vid åtta åkte jag och Julia in till Blantyre där vi köpte tyger och handgjorda trägrejer. När vi kom hem vid lunch var ingen hemma hos mig så jag var utelåst. Gick till Julia där jag fick lunch och eftermdidagste. Stannade där fram till kl 18. Jag var så sjukt mätt då att jag inte ens åt middag, utan jag gick till sängs i stället.
Söndag: Alla drog till kyrkan på morgonen och jag blev ensam kvar. Gjorde mig en havregrynsgröt och det var gudomligt gott. Tvättade massa kläder och sen kom familjen hem och vi åt lunch. Julia och jag gick till Bahasi för ett möte som blev två timmar försenat (Malawi time) och sedan blev vi bjudna på BBQ-fest hos en av medlemmarna. Hon var indisk och maten var supergod. Grillat kött och kyckling som smakade hur bra som helst. Dessutom hade de en sallad! Första gången jag ätit en vanlig sallad i det här landet.
Mjo. Kul har det varit! Nu ska vi springa i väg på möte igen...
Tjoflöjt!
Positiva tankar
Julia: Ja, nu är det ju vi som dör först.
Moa: Mmm...
Julia: Då behöver vi ju inte lida i alla fall.
Jag längtar efter Konsum och all maten
De använder inga kryddor och ingenting. Okej, vitlök till kycklingen och det är jag väldigt tacksam över.

Friterad potatis, friterat ägg och oljig varm sallad.

En fisk, ris med en oljig tomatsås och två olika varma oljiga sallader

Kyckling, ris och oljiga ärtskidor.
Allt har samma smak, förutom ägget som var lite salt.
Sjukling
Och så måste jag ju bara säga att det värsta med att ha diarré här att väggarna i huset är så tunna, så familjen hör ju allt. Det rosa toapappret är kasst. Toadörren går inte att stänga helt och det finns inte ens ett handtag, så låsanordningen är att lägga en stor sten för dörren. Rinnande vatten finns ju inte alltid, så vissa gånger går det varken att spola eller tvätta händerna. Fräscht.
Igår fick jag åka in till Limbe postoffice och hämta två stora paket som mamma skickat. TACK! Det var hur mycket godis och choklad som helst. Sen så var det massa leksaker som jag ska ge till Bahasibarnen och t-shirts, kepsar och nyckelband från kommunen. Tyvärr kunde jag inte äta så mycket godis eftersom jag mådde illa. Jag bjöd hemma i familjen och de tyckte om allt förutom lakrits, mina favoriter.
Paketet gjorde verkligen min dag! Annars så kände jag mig mest som ett vrak.

Nästan allt som fanns i paketen.